Västra Sannegårdshamnen växer så det knakar och har blivit ett av Göteborgs mest attraktiva områden med en strålande utsikt över älven. Allt du behöver finns i närområdet och centrala Göteborg når du med Älvsnabben på 9 minuter.
Service i närmiljön
Utmed kajen ligger bryggor, båtplatser, kaféer och butiker. Där finns också många fina ställen att sitt ned med sin fikakorg och bara njuta av omgivningarna. Vill du ta en promenad i det gröna finns Sörhallsberget runt hörnet.
Alldeles i närheten ligger ICA Kvantum. I samma byggnad hittar du, förutom ICA, blomsteraffär, apotek, bageri och gym.
I Centrumhuset finns Folktandvård och Vårdcentral.
I Eriksbergs köpcenter hittar du stormarknad, bank, Systembolag, bensinstation och flera specialbutiker. Läs mer här www.eriksbergskopcenter.se
Kommunikationer
Färjan Älvsnabben lägger till vid flera platser längs kajerna och tar dig till centrala Göteborg på några minuter. I andra riktningen når du Eriksberg samt Klippan i Majorna.
Det finns flera busslinjer att välja mellan som går till Brunnsparken, Hjalmar Brantingsplatsen och Eketrägatan.
Med bil tar du dig enkelt ut på Lundbyleden och vidare till E6, E45 och E20. Parkerar gör du i garaget under huset, där det går att hyra en permanent P-plats, eller vid Nordviksgatan där det finns betalparkering dygnet runt. Direkt utanför husen finns 2-timmarsparkering för kortare stopp eller gäster.
Förskolor och skolor
Någon minut österut ligger Lindholmens utbildningscentrum, med ett flertal gymnasie- och högskoleutbildningar. Här ligger även Älvstrandens bibliotek.
För de yngre finns flera grundskolor och förskolor på bekvämt avstånd.
För mer information se Skolor i Lundby och Förskolor i Lundby
Sannegårdshamnens historia
Sannegården har en lång och intressant historia. Namnet kommer från den mäktiga gård som låg här på en stor sandås redan under medeltiden.
Ända sedan medeltiden har Sannegården varit den mäktigaste gården i bygden. Man vet med säkerhet att Nordens drottning Margareta vistades på Sannegården 1410, då hon utfärdade ett kungligt brev därifrån. På den tiden möttes gränserna för rikena Sverige, Norge och Danmark i närheten. Gården låg i ett då naturskönt område innanför den idylliska Sandviken omgiven av sköna lövskogar. I dag finns bara rester kvar av den skogen i Rya och Krokäng.
Sannegården var attraktiv och genomgick många öden bland annat som kronogård, skattegård och frälsegård. Gården hade många olika ägare.
1551 ägdes gården av kommendanten på Elfsborg, Gustaf Stenbock. Samme Stenbock som året därpå överlämnade sin 17-åriga dotter Katarina till den snart 60-årige Gustav Vasa för att bli Sveriges drottning.
1658, då Robert Douglas ägde gården, gästades gården av Karl X Gustav, som några månader tidigare tågat över Stora Bält med den svenska hären.
1734 blev Sannegården biskopssäte. Den första biskopen var Jacob Benzelius.
1867 köptes Sannegården av Göteborgs stad som var i stort behov av grus och sand. Grusexploateringen gick hårt fram och stannade inte ens inför gravfältet med bautastenarna. De flyttade till sin nuvarande plats vid Lundby Nya kyrka.
1906 införlivades Lundby med Göteborg och samma år togs beslutet om att anlägga en massgodshamn i Sannegårdens långsmala vik. En stor del av importen som kom till Göteborg utgjordes av just massgods som kol, trävaror och järn. Innan hamnen byggdes lossades fartygen ute på Göta älv. Pråmar gick ut till de stora fartygen i älven och lossningen av godset fick ske medan båtarna guppade sida vid sida. Muddringen och uppbyggnaden av kajen tog flera år. Stora sandmassor skulle muddras bort och massor av sprängsten förvarades i närheten av Sannegårdens mangårdsbyggnad. Det fick katastrofala konsekvenser. Den 7 april 1911 gav marken vika av tyngden och gled ut i den muddrade viken. Med i raset följde den anrika Sannegårdens mangårdsbyggnad.
1914 invigdes Sannegårdshamnen. Kol var det huvudsakliga godset i hamnen. Strax före andra världskriget tog Sannegården 1,5 miljoner ton kol årligen. Det fanns kol överallt: i båtar, på kajer och i luften i form av koldamm. Den svarta kolröken var jobbig för alla dem som bodde på Lindholmen. Arbetsmiljön i hamnen var dålig, stoftet yrde från krossverken och hamnarbetarna var helt svarta av sot efter en dags jobb.
I slutet av 1950-talet tog oljan över kolets uppgift. Kolupplagen försvann och Sannegårdshamnen blev hamn för mindre styckegodsfartyg. Verksamheten minskade successivt under 80-talet. På senare år har allt fler verksamheter försvunnit från Sannegården.
Fortfarande går ett och annat fartyg in för att lossa salt på västra kajen. Andra delar är upplagsplats för containrar. Förhandlingar pågår för att hitta andra platser för dessa verksamheter.
Källa: Lundby på Hisingen från istid till nutid av Folke Eriksson